Strängnäs skolproblem handlar sannolikt mindre om elevernas förutsättningar och mer om styrning, ledarskap och kvalitetsarbete; kommunen presterar svagare än vad dess socioekonomiska förutsättningar motiverar och behöver därför fokusera mer på vad framgångsrika skolkommuner gör rätt än på externa förklaringar till de egna resultaten.
Krisen handlar om styrning – inte om elevernas bakgrund
Den kanske viktigaste slutsatsen är att Strängnäs skolresultat inte kan förklaras enbart med socioekonomiska faktorer.
Strängnäs har relativt goda förutsättningar jämfört med många kommuner som presterar bättre:
- hög utbildningsnivå bland föräldrar
- relativt hög sysselsättning
- närhet till Stockholms arbetsmarknad
- lägre sociala utmaningar än många större kommuner
Samtidigt presterar flera kommuner med betydligt svårare förutsättningar bättre.
Om andra kommuner lyckas bättre med svårare elevunderlag – varför gör inte Strängnäs det?
Resultaten har varit för svaga under lång tid
Problemen är inte inte tillfälliga. Under många år har meritvärden varit låga, andelen behöriga till gymnasiet varit svag och nationella jämförelser placerat Strängnäs långt ned i tabellerna. Det handlar alltså inte om en enskild årskull eller en tillfällig nedgång utan om ett långvarigt mönster.
Politiken fokuserar ofta på förklaringar snarare än resultat
I flera av debattartiklar Lokalpartiet publicerat har en återkommande kritik varit att den politiska ledningen är påfallande passiv och tydligt saknar förmåga att lösa problemen. Istället hänvisar man när problemen diskuteras regelmässigt till:
- socioekonomiska faktorer
- elevsammansättning
- friskolor
- nationella problem
Problemet med sådana förklaringar är att de inte besvarar den avgörande frågan: Vad gör de framgångsrika kommunerna annorlunda?
Objektiv styrning kräver att fokus ligger på resultat och förbättringar, inte på att förklara varför resultaten blev svaga.
Friskolorna är inte huvudproblemet
Ett återkommande tema i våra texter har varit att friskolor ofta får klä skott för de kommunala skolornas misslyckande. Men friskolor finns i många framgångsrika kommuner, kommuner utan friskolor kan också ha svaga resultat och flera kommuner med omfattande friskolesektor presterar mycket bättre än Strängnäs.
Därför borde det vara mer rimligt att analysera kvaliteten i de egna skolorna än att skylla på organisationsformen hos andra aktörer.
Skillnaden mellan bra och svaga skolor handlar om kultur och ledarskap
En viktig slutsats från jämförelser med framgångsrika kommuner är att de ofta kännetecknas av:
- tydliga kunskapsmål
- höga förväntningar på eleverna
- starkt pedagogiskt ledarskap
- systematisk uppföljning
- tidiga stödinsatser
- fokus på undervisningens kvalitet
Framgångsrika skolor ägnar mindre tid åt att diskutera elevernas begränsningar och mer tid åt hur undervisningen kan förbättras.
Kommunens styrmodell riskerar att försvaga ansvarsutkrävandet
Vi har också återkommande diskuterat att styrningen i Strängnäs är otydlig, mål förändras mellan år, olika nyckeltal används olika år och olika resultat blandas med ekonomiska överskott. Då blir det svårt att avgöra vem som ansvarar för skolans utveckling.
Om resultaten är svaga måste ansvar och åtgärder vara tydliga.
Pengar är inte hela lösningen
Strängnäs lägger redan betydande resurser på skolan. Pengar saknar inte betydelse, men våra analyser har pekat på att: Hur pengarna används är viktigare än hur mycket pengar som används.
Många kommuner med liknande eller lägre kostnader uppnår bättre kunskapsresultat.
Vad borde kommunen göra?
De förbättringsområden som är uppenbara:
- tydligare fokus på kunskapsresultat
- systematisk jämförelse med framgångsrika kommuner
- starkare ansvarskedja från nämnd till rektor
- mer uppföljning av undervisningens kvalitet
- tidigare stöd till elever med svårigheter
- högre förväntningar på alla elever
- större öppenhet kring resultat och kvalitetsbrister
Målet bör vara att lära av de bästa kommunerna i stället för att förklara varför Strängnäs inte lyckas lika bra.